Lämna en kommentar

Några bilder

Annonser
Lämna en kommentar

Skar mig igen

Trodde jag kunde stå emot men tydligen inte.
Har flera märken på vänstra smalbenet och ett litet på högra underarmen.
Minns inte så mycket av sjävla händelsen eftersom jag tagit sömnmedicin och var ganska borta.
Men jag minns att jag såg en blå ådra som såg ut att ligga ytligt på underarmen.
Ser den nu när jag tittar på den. Det var den jag var ute efter.
Ville att det skulle spruta blod. Men trots att ådran är syns väldigt väl och trots att jag tryckte hårt med rakbladet så kom jag aldrig så djupt ner.

Nu när jag tittar på det är det ganska vackert på nåt sätt.
Ett rakt rött streck över en blå slingrande ådra.
Om man zoomar in på bara det så skulle det kunna vara hämtat från en tavla, fast då skulle det tolkas helt annorlunda.
Då skulle det vara röda och blå streck,  inte blod och blodådror.
Livet är konstigt ibland…

Lämna en kommentar

Spökena på psyket

Har bara varit inlagd på psyket en natt men det är en natt jag aldrig kommer att glömma.
Personerna, de sjuka, som var intagna där kallar jag för spöken.
Det var oftast bara tomma blickar i en värld där man gled förbi varandra utan att se varandra.
Jag minns några personer mer än de andra.

Hon, den där smala, blonda söta tjejen som i en annan miljö hade kunnat vara någon jag trånat efter. Istället satt jag och funderade på hur hon kunde ha långärmat på sig när det var så pass varmt inne. Min gissning var att hon hade stora ärr efter att ha skurit sig flera gånger. Men det är bara en gissning.

Sen fanns hon som ena dagen var trevlig och artig för att nästa dag vara en zombie som inte sa ett ord. Hon bara gled förbi och såg livlös ut i ögonen. Undrar vad hon hade fått för mediciner?

Den maniska tanten kommer jag aldrig glömma. Hon som pratade om allt och inget, hela tiden. Hon som sökte efter någon att få prata med och jag var för snäll för att dra mig undan så jag blev hennes ”vän” under tiden jag var inlagd. Hon berättade historier som jag kan tänka mig var mycket som hennes hjärna hade kokat ihop. Men trots att hon var en babblande psyktant så var hon väldigt klar när vi t.ex. satt och löste korsord. Då var hon hur klar som helst i huvudet.

Den näst sista personen jag minns är han jag delade rum med. Han sa inte ett ord när jag kom in och jag tänkte att om han inte ens säger hej, varför ska jag då bry mig om honom?
Han låg hela dagarna i sängen och lyssnade på radio.
Enda gången jag såg honom utanför rummet var när det var mat.
Jag var mycket rädd den natten. Jag visste ju ingenting om honom mer än att han hade psykiska problem, annars skulle han inte vara inlagd. Jag var rädd att han skulle få nån psykos eller ett raseriutbrott under natten och försöka skada mig. Trots insomningsmedicin sov jag ingenting den natten, jag var för rädd. Antagligen i onödan men jag vågade inte hålla ner garden för en enda sekund. Då kunde allt vara för sent.

Den sista personen jag ska berätta om var den personen som påverkade mig mest. Det var en äldre dam i 70-80 års åldern som hade kol. Men ändå så rökte hon som en skorsten.
Hon såg rakt igenom mig. Hon fattade att jag spelade ett spel utåt sätt. Att jag kunde fejka mitt självförtroende, men inte min självkänsla. Men den var gömd bakom så många murar att ett fåtal, om ens någon, fick se igenom den. Hon såg rakt igenom mig och såg exakt den jag var.
Det var en fantastisk känsla. Att släppa garden för en sekund och bli sedd som den jag är. Och hon dömde inte mig utan istället bjöd hon in till konversation.

Lämna en kommentar

Glad? Nja…Nöjd? JA!

Jag har inte skurit mig på två-tre dagar.
Känner mig inte glad men jag är nöjd att jag stått emot.
Den enda jag har gjort är att pilla upp gamla sår. Känns skönt när man får tag i en kant på sårskorpan och sen kan riva av hela sårskorpan i ett ryck. Det är smärtsamt, nästan så jag skulle kunna fälla en tår, men samtidigt väldigt, väldigt skönt. Blodigt blir det knappast. Det är mest en vattenliknande vätska från varen i såren.
Så jag börjar gå mer från att känna en frihet av blod till att vilja känna smärta.
Positivt eller negativt?
Vet inte.
Men jag tar med mig att jag inte skurit mig på några dagar. Det är POSITIVT!!

Lämna en kommentar

Massören Sören

Så heter han iof inte men DLK (De Lyckliga Kompisarna) sjunger om att frisören Sören har klippt deras hår till hockeyfrilla i låten hockeyfrilla.

Hur som helst så var jag hos massören idag.
Han jobbade stenhårt med mina axlar.
Ska erkänna att jag skrek flera gånger som en liten flicka!
Jävlar vad ont det gjorde!
Men från att ha två betongklumpar till axlar har jag nu två fina filéer av muskler.
Smärta är ibland väldigt positivt =)

Lämna en kommentar

Vacker bild!

Tycker den här bilden är underbart vacker!
Vad tycker du?

Lämna en kommentar

Iris igen

Igen strömmade Iris av Goo Goo Dolls ut ur datorns högtalare.
En mening fastnade i mitt huvud.
Kan det vara svaret som jag så länge funderat på?
”you bleed just to know you’re alive”
Är det därför jag skär mig?